Vad innebär avskogning?
Avskogning är avsiktlig skövling av skogsmark för att ge plats åt jordbruk och betesmark för boskap samt för att hugga och bearbeta trä för bränsle, tillverkning och byggnation. Idag är det regnskogarna som står för den största delen av avskogningen i världen, särskilt i tropiska regioner för skogsavverkning, boskapsbete och plantager.
Tropisk avskogning är orsaken till cirka 20% av de årliga utsläppen av växthusgaser (GHG) i världen. Att minska avskogningen har därför en av de största potentialerna för att minska utsläppen av växthusgaser och därmed mildra klimatförändringarna.
Miljöeffekter av skogsavverkning
Eftersom skogar är extremt effektiva när det gäller att binda kol genom att fånga upp koldioxid från atmosfären och omvandla den till biomassa via fotosyntes, frigör avskogning en stor mängd kol tillbaka till atmosfären. Det minskar inte bara effektiviteten hos kolsänkor (reservoarer som absorberar och lagrar kol), utan omvandlar dem också till en kolkälla, som släpper ut mer kol än den lagrar.
Avskogning har också en stor inverkan på vattnets kretslopp, eftersom träden inte kan reglera luftfuktigheten och fukten i marken, vilket leder till ökad erosion och översvämningar. Dessutom lever de flesta av planetens djur- och växtarter i skogar; livsmiljöer med biologisk mångfald kommer att fortsätta att minska i takt med att fler arter utrotas utan skogar.
 |
Orsaker till avskogning
De främsta orsakerna till avskogning är:
- Råvarudriven, inklusive permanent omvandling av skogar till mark för jordbruk, gruvdrift samt olje- och gasproduktion
- Skogsbränder, som förvärras alltmer av klimatförändringarna, vilket gör det ännu svårare att återskapa skogar
- Växeljordbruk, vilket innebär att mark röjs eller bränns för kortvarig odling av grödor
- Urbaniseringen
- Även om skogsbruket är den dominerande drivkraften bakom avskogningen har man nyligen utvecklat certifieringsmekanismer för att säkerställa att avverkning och återväxt av träd är långsiktigt hållbar genom att ge sociala och miljömässiga fördelar.
Mätning av avskogningstakten
Innan vi kan erbjuda lösningar är det viktigt att noggrant mäta utsläppsnivåerna i samband med avskogning. Vid COP28 inrättade EU observatorier för avskogning och skogsförstörelse för att kunna övervaka skogar och produktionen av råvaror. Det finns i dag teknik och metoder som kan användas globalt, men de största hindren är politiska och ekonomiska.
Det behövs två mätningar för att uppskatta växthusgasutsläppen från avskogning: förändringstakten i skogstäcket och kollagret. Skogstäcke avser antalet träd som fysiskt täcker mark, mätt i hektar, medan kollager är måttet på kol i ett område, i ton kol per hektar.
Lösningar på avskogning
Den frivilliga koldioxidmarknaden är ett effektivt verktyg för företag att generera finansiering för klimatprojekt. Detta är särskilt användbart till exempel för att göra levande skogar mer lönsamma än avskogade eller förstörda skogar. Bevarande och restaurering bör användas mot industrier och metoder som leder till avskogning, vilket är det område där de flesta subventionerna ges.
EU:s förordning om avskogningsfria produkter, som träder i kraft den sista dagen 2024, kommer att se till att verksamhetsutövare och handlare släpper ut råvaror (trä, palmolja osv.) på EU-marknaden som inte kommer från nyligen avskogad mark eller bidrar till skogsförstörelse.
I takt med att den globala träkonsumtionen ökar behövs skogsbruksprojekt för återbeskogning, bevarande och skydd. FN skapade REDD+-mekanismen för att involvera lokalbefolkningen i skogsskyddet. Verifierade utsläppsminskningar kan genereras från dessa skyddsinsatser och säljas, vilket skapar intäkter som sedan investeras i långsiktiga skogsförvaltningsmekanismer och resurser. Detta resulterar både i positiva sociala fördelar för lokalsamhällen genom naturbaserade lösningar och bidrar till att bevara en av de största kolsänkorna i världen.
Läs mer om klimatprojekt och hur ClimatePartner kan hjälpa dig att bidra