SBTi eller CSRD? Att övervinna klimatmålsdilemmat

By Natalie Sepke and Luca Bisio

Direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD), som trädde i kraft 2024, kräver att bolagen lämnar detaljerade, standardiserade ESG-uppgifter om transparens och ansvarstagande inom hållbarhetsområdet. Ett av dessa krav är att redovisa förekomsten av klimatmål och, om tillämpligt, detaljerna kring dessa. 

Fram till införandet av CSRD var initiativet Science Based Targets (SBTi) det främsta organet som uppmuntrade företag att sätta upp vetenskapligt baserade mål i linje med Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Nu när CSRD har införts står många företag inför utmaningen att anpassa dessa två ramverk till varandra, särskilt de som har SBTi-validerade mål eller som utsätts för påtryckningar från sin värdekedja att ansluta sig till SBTi.

SBTi och CSRD: Tre viktiga skillnader i målformulering

Trots den inledande överensstämmelsen mellan SBTi och CSRD när det gäller ambitionen (att minska utsläppen med 42% till 2030 och 90% till 2050) finns det viktiga skillnader som företag som förbereder sig för att sätta upp mål bör beakta: basår, täckning och sektorsspecifik vägledning.

Basår

Basåret är en referenspunkt för att mäta ett företags utsläpp av växthusgaser (GHG), vilket fungerar som ett riktmärke för att bedöma framstegen med att minska utsläppen över tid.

SBTi:

• tillåter inte normalisering av extremvärden
• tillåter ett basår så tidigt som 2015
• tar inte hänsyn till dynamiska uppdateringar av basåret (dvs. reduktionsåtgärder avser alltid det ursprungliga fastställda året)
• och utesluter minskningar som gjorts före basåret från att räknas mot målet

CSRD:

• kräver normaliseringsinsatser för att säkerställa representativitet
• gör det möjligt att fastställa ett basår så tidigt som tre år före den första rapporteringsperioden
• kräver att basåret uppdateras vart femte år från och med 2030
• and permits reporting of reductions achieved between 2020 and the base year

Dessa skillnader innebär inte nödvändigtvis att företag med befintliga mål som fastställts enligt SBTi behöver uppdatera sitt basår för att uppfylla CSRD-standarderna. Båda ramverken hänvisar till tidsramen 2020-2030 för att definiera ett minimireduktionsmål på 42%. Eftersom SBTi inte tar hänsyn till minskningar som gjorts före basåret bör företag välja ett basår som föregår betydande minskningsåtgärder.

CSRD tar dock hänsyn till minskningar från 2020 och framåt. Att välja ett senare basår hindrar därför inte utvecklingen mot målet. Ett SBTi-basår så tidigt som 2020 kan vara lämpligt, medan SBTi:s mest recenta år kan fungera som CSRD-basår. Den fasta referensen 2020 i båda ramverken gör det möjligt att anpassa SBTi till CSRD:s dynamiska basårsmetod. Att omdefiniera SBTi:s basår kan vara onödigt komplicerat för vissa företag, ge små fördelar för efterlevnaden av CSRD och riskera att förlora erkännande för tidigare minskningsinsatser.

Täckning

SBTi kräver att målen ska omfatta 95% av utsläppen i scope 1 och scope 2 samt 67% av utsläppen i scope 3, men CSRD:s vägledning nämner inte täckning. Det är oklart om företagen kan hålla sig till sin fastställda täckning eller om den 42-procentiga minskning som definieras i CSRD måste gälla för 100 % av växthusgasutsläppen. Om ingen begränsning av täckningen kan tillämpas enligt CSRD kommer den absoluta minskningen av de totala utsläppen att vara lägre enligt SBTi-vägledningen jämfört med CSRD, förutsatt att ett företag har valt minimikraven i SBTi.

Sektorspecifika riktlinjer

Enligt SBTi-ramverket måste företag i specifika sektorer följa särskilda metoder och regler för att fastställa sina mål. I praktiken måste företag som är verksamma inom skogs-, mark- och jordbrukssektorn (FLAG), liksom finansinstitut, fastställa två olika uppsättningar mål i enlighet med SBTi:s riktlinjer. Den ena uppsättningen omfattar sektorspecifika utsläpp, medan den andra omfattar utsläpp enligt standardriktlinjerna för företagets netto-nollutsläpp. Eftersom CSRD kommer att publicera sin sektorsspecifika vägledning 2026 är det inte säkert att dessa typer av mål ännu är anpassade till varandra. Framöver är det viktigt att kraven på dubbla målsättningar inte står i konflikt med CSRD:s bestämmelser, och extra försiktighet bör iakttas för att säkerställa framtida anpassning mellan SBTi och CSRD:s sektorsvisa vägledningar.

SBTi-flexibilitet och CSRD-styvhet

Även om det finns dessa tre målavvikelser mellan SBTi och CSRD, handlar andra skillnader ofta om den flexibilitet som erbjuds inom SBTi-ramverket. CSRD föreskriver till exempel att företagen ska anpassa sina mål till 1,5°C för alla tre scope, medan SBTi låter företagen välja mellan 1,5°C och ”väl under 2°C” för scope 3-utsläpp.

Ett annat område där det finns skillnader är målåret. CSRD kräver att det första målet sätts till senast 2030, medan SBTi ger en mer flexibel tidslinje och tillåter företag att sätta mål inom ett intervall på fem till tio år från inlämningsdatumet, vilket kan sträcka sig till 2034 om det lämnas in 2024.

CSRD insisterar dessutom på absoluta reduktionsmål men tillåter ytterligare intensitetsmål om de är meningsfulla. Å andra sidan ger SBTi mer flexibilitet för scope 3-utsläpp genom att erbjuda företagen att välja mellan absoluta mål, intensitetsmål och engagemangsmål.

Hjälp med att navigera i ramverken

Trots dessa skillnader är den övergripande ambitionen och den vetenskapliga grunden för både SBTi och CSRD i linje med varandra, vilket återspeglar ett gemensamt åtagande att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. På ClimatePartner hjälper vi ditt företag att utveckla trovärdiga och hållbara mål som uppfyller kraven i både SBTi och CSRD. Vi guidar dig genom komplexiteten, väljer de lämpligaste alternativen inom SBTi för att säkerställa CSRD-efterlevnad och kommunicerar eventuella skillnader som kan kvarstå.

För mer information eller support, kontakta oss gärna.

Kontakta oss